Skip to content

Hemliga tvångsmedel ökar år efter år - över 12 000 tillstånd förra året

Foto: Dagens Juridik

Användningen av hemliga tvångsmedel som till exempel buggning och övervakning av mobil-telefoner ökar. Det visar redovisningen för förra året då mer än 12 500 tillstånd lämnades till polis, åklagare och Tullen.

 

"Det är av grundläggande betydelse i en rättsstat att rätten till skydd för privat- och familjeliv respekteras. För en effektiv brottsbekämpning är det samtidigt nödvändigt att det finns tillräckliga befogenheter för de brottsbekämpande myndigheterna att i vissa väl avgränsade fall kunna använda hemliga tvångsmedel som ett yttersta hjälpmedel", skriver regringen i sin redovisning. 

Den hemliga tvångsmedelsanvändningen omfattar bland annat hemlig rumsavlyssning (buggning), kameraövervakning och avlyssning av elektronisk kommunikation som till exempel telefonavlyssning, samt övervakning av elektronisk kommunikation som till exempel övervakning av mobiltelefoner.

Ökat antal tillstånd
Under år 2017 gavs 12 686 tillstånd till hemliga tvångsmedel, vilket kan jämföras med de 10 453  tillstånd som gavs år 2016.

Redovisningen bygger på uppgifter som har lämnats till regeringen av Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Polismyndigheten och Tullverket.

Av redovisningen framgår att användningen av hemlig övervakning av elektronisk kommunikation, till exempel så kallad basstationstömning, är det vanligast förekommande tvångsmedlet som myndigheterna använder sig av. Antalet tillstånd för sådan övervakning uppgick förra året till 7991 stycken. 

Av myndigheternas redovisning kan utläsas att uppgifterna från den hemliga övervakningen av elektronisk kommunikation ledde till åtal i 35 procent av fallen, vilket är en minskning med en procent från förra året. 

"Större betydelse än föregående år"
Från regeringshåll är man mycket belåten med resultatet av den hemliga tvångsmedelsanvändningen under förra året och skriver i sina slutsatser av redovisningen bland annat att:

 "Redovisningen visar att hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation har haft en större betydelse än föregående år, bland annat genom att uppgifterna i högre utsträckning bidragit till att den misstänkte har kunnat avföras från utredningen, att uppgifterna har bidragit till att något tvångsmedel använts mot annan person i samma förundersökning och att utredningen på annat sätt kunnat föras framåt".

 

Läs hela redovisningen här

 

 

Gratis nyhetsbrev om rättsfall och juridik från Dagens Juridik - klicka här

 


  • William Eriksson

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt